The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

AI börjar med matematik

Algoritmer som gör 3D-modeller av riktiga ansikten har utvecklats av Matematikcentrum och Sony. Finns till vardags i nyare telefoner. Illustration.
Algoritmer som gör 3D-modeller av riktiga ansikten har utvecklats av Matematikcentrum och Sony. Finns till vardags i nyare telefoner.

”Ny algoritm”, ”en magisk formel”… Kokar man ner vad som gömmer sig bakom nya, spännande AI-uppfinningar tycks det ofta handla om matematik.

Konsten att bygga nya AI-formler utövas gärna av matematikerna på LTH. Särskilt stor är kunskapen inom datorseende, det vill säga hur man lyckas få datorer och robotar som både kan se och tolka sin omgivning.

Inriktningen började av en slump: Dåvarande professor Gunnar Sparr satt 1985 med i betygsnämnden för en avhandling i reglerteknik om seende robotar, skriven av Lars Nielsen (för övrigt numera program­direktör för WASP, den nationella satsningen på strategisk grundforskning inom bland annat AI).

Med matematik, exempelvis så kallade invarianter, skulle igenkänningen fungera mycket bättre, tänkte Gunnar Sparr. Det visade sig stämma. Båda inledde ett samarbete och sedan dess har gruppen vuxit och spottat ut sig studenter och doktorander som exempelvis bygger 3D-kartor och ansiktsigenkänning för Apple, snabba bildsökningar i Google och celligenkänning i Cellavision. Härifrån kommer också företag såsom Mapillary, PolarRose, Spiideo och Cognimatics.