Your browser has javascript turned off or blocked. This will lead to some parts of our website to not work properly or at all. Turn on javascript for best performance.

The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Reglerteknik: "Vi var lite tidigt ute"

Collaborative robot reading. Photo.
Bilden visar en så kallad samarbetsrobot som i det här fallet har ögon (kameran längst upp) och läser en text. Bild: Martin Karlsson

Sysslar man med att få system att sköta sig själva, exempelvis vattenrening, farthållare i bilar eller temperaturreglering, faller det sig naturligt att snegla på möjligheterna med konstgjord intelligens. För vad vore bättre än processer som inte bara uppför sig automatiskt på önskat sätt, utan också kan lära sig och bli bättre efter hand?

Sådant som kan kallas föregångare till AI arbetade forskare i reglerteknik med på 1970-talet. Tillsammans med Kockums utvecklade de exempelvis en autopilot för båtar som automatiskt anpassar sig till vind och vågor.

– Det resulterade i en förstklassig produkt som fortfarande säljs internationellt, berättar Karl Johan Åström, seniorprofessor i reglerteknik vid LTH. Han kom till institutionen 1965 och arbetar fortfarande trots sina 84 år.

Ett annat exempel från den tiden är automatinställda regulatorer. Tekniken är fortfarande jätteviktig för tillverknings- och processindustrin, enligt Åström.

Men ”riktig” AI-forskning tog fart först några år senare. Bland annat arrangerade institutionen en doktorandkurs om AI 1982, vilken leddes av en inbjuden forskare från ett företag i Silicon Valley. Den första renodlade AI-avhandlingen kom 1987, då Karl-Erik Årzén skrev om tekniska reglersystem i processindustrin som kunde ge användaren förbättringsförslag. Inte långt därefter kom två avhandlingar av Jan Eric Larsson respektive Per Persson om smarta assistenter vid analys och konstruktion av reglersystem.

– Det blev inga produkter, men det generades en väldans massa idéer. Vi var lite tidigt ute, men tankarna är relevanta idag när man vill ha obemannade fabriker, säger Karl Johan Åström.