Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

AI för barn

På denna sidan hittar du övergripande information om artificiell intelligens som riktar sig till en yngre målgrupp. Här finns bland annat enklare förklaringar av begrepp, evenemang riktade till barn och unga samt information från några av våra samarbetspartners.

AI för barn – för vuxna

Lunds universitet forskar och samverkar även om AI:s konsekvenser för barn och unga. Vi arrangerar utbildningar för lärare som undervisar om AI och programmering. Vi tittar till exempel även på hur man kan ta hänsyn till FN:s barnrättskonvention när man utvecklar AI-system som ska användas av barn eller som baseras på information om barn och unga.

AI på Vattenhallen Science Center

bild. En hand med texten ''AI'' och en robothand i bakgrunden.

Vad är AI?

Artificiell intelligens är datorprogram som efterliknar hur den mänskliga hjärnan fungerar. Det handlar om allt från att programmet självt lär sig nya saker utifrån tidigare erfarenheter, till att det förstår språk, känner igen objekt i bilder, och mycket mer. 

Artificiell intelligens finns nästan överallt idag - i allt från små leksaksrobotar och mobilapplikationer, till att styra maskiner i fabriker. För att AI ska kallas AI måste det ha någon sorts intelligent beteende. Program med AI är oftast bara bra på väldigt specifika uppgifter, till exempel kan ett AI-program bli väldigt bra på att spela schack, men samma program skulle inte vara så bra att översätta språk. 

Det finns mycket kvar att lära om AI, och vilket som är nästa stora genombrott kan vi bara spekulera om.

Digital hjärna

Människans hjärna består av hundra miljarder nervceller som är sammankopplade med nervtrådar. Idag finns datorprogram som använder neurala nätverk för att efterlikna strukturen av en mänsklig hjärna. Precis som vår hjärna blir ett neuralt nätverk bättre på att utföra sin uppgift om de får träna mycket och programmet kan själv utföra helt nya uppgifter utifrån de erfarenheter de lärt sig under träning.

EPI är en robot som kan tolka ansiktsuttryck. I den här aktiviteten får besökaren göra ansiktsuttryck och EPI gissar din känsla. Därefter visar EPI en känsla som besökaren får gissa på. 

Mer om EPI

EPI är en robot som utvecklats på avdelningen för kognitionsvetenskap, vid Lunds universitet. Roboten EPI, och alla de program som den använder, har utvecklats för att forskarna ska lära sig mer om den mänskliga hjärnan.

Vattenhallens EPI har varit med i forskningsprojekt där man har studerat ögon-hand-koordination, hur en robot kan visa känslor, pupillens betydelse och mycket mer. Den kan böja och vrida på huvudet, röra på ögonen, ändra storlek på pupillerna och färg på ögon och mun. I varje öga sitter en kamera för att ge EPI djupseende.

Vår EPI är ett resultat av ett studentprojekt där studenterna har utvecklat en science center-aktivitet för att ge besökarna en möjlighet att gissa vilka känslor som EPI visar. Sedan gissar EPI vilka känslor som du visar.

Att bygga en konstgjord människa har lockat uppfinnare och forskare i hundratals år. Ett känt exempel är Leonardo da Vincis knekt från 1498. 

Många forskargrupper i världen arbetar med att utveckla nya versioner av humanoidrobotar. Ofta är varje robot specialiserad på ett visst område, till exempel kroppsrörelser, handfunktioner, beteenden, lärande, ansiktsuttryck, tal, eller något annat. 

Under arbetet att göra bättre robotar lär sig forskarna mer om hur den männskliga kroppen och hjärnan fungerar. På så sätt kan deras forskning bli till nytta för att utveckla smarta hjälpmedel som till exempel handproteser. 

I filmen ser du humanoidrobotar som har utvecklats med avancerade funktioner.

Neuronnät – ett datorprogram som liknar hjärnan

Neuronnät används inom olika AI-system för att lösa problem som är för svåra för vanliga datorprogram. Ett neuronnät består av noder som ska likna mänskliga nervceller. En nod kan skicka signaler till flera andra noder, likt nervtrådarna i den mänskliga hjärnan. För att skapa artificiell intelligens försöker forskare att göra datorprogram som fungerar som en enkel hjärna. 

Innan ett neuronnät kan användas måste det tränas, precis som människor behöver träna på något för att bli riktigt bra. Ofta består träningen i att neuronnätet får sortera data, till exempel bilder. I början är neuronnätet dåligt på att sortera, det gissar bara. Efterhand som neuronnätet får reda på om det gissade rätt eller fel, så lär sig neuronnätet, och till slut så blir det jättebra på sin uppgift. 

Det som händer i datorprogrammet är att först har alla noder och kopplingar samma värde men när det är tränat så blir det olika värden beroende på om bilden visar till exempel en katt eller hund. Människor kan lära sig massor av olika saker: simma, prata, köra bil, leka och så vidare. Ett neuronnät är oftast bara bra på en enda sak. 

Bild. Människa med glasögon, kod med ettor och nollor i bakgrunden.

För att ett AI-program ska bli bättre behöver det lära sig hur det ska tolka data. Vid neuronspelet kan du prova att vara ett AI-baserat program, i programspråket Scratch, och testa att sortera data. Under tiden kan du lära dig mer om neurala nätverk och hur man tränar ett AI-program.

Spela neuronspelet

Klicka på den gröna flaggan för att starta. 
Ta dig igenom spelet genom att svara på frågor och klicka på: 
- pilen
- cirkeln
- djuren

Att känna igen handstil är ingen enkel uppgift för en dator. Handskriven text är oregelbunden, tecknen ser lite olika ut även när samma person har skrivit dem, och bara ett lite ändrat streck eller en lutning kan göra att ett tecken blir till ett annat. Det är ofta svårt för människor att tyda en handstil – till och med sin egen!

På vattenhallen kan du experimentera med igenkänning av siffror i ett program som använder ett neuralt nätverk, och se vilken skillnad det blir om man har tränat programmet med många bilder, istället för bara några få. 

Bild. Siffror ritade för hand.

Testa textigenkänning på Vattenhallen:

- Rita ett nummer på en pekskärm.
- Prova med olika dataset för att få en känsla för hur igenkänning av neurala nummer fungerar.

Med träning kommer programmet att bli bättre på att känna igen siffrorna. 

Etik inom AI

Etik handlar om vad en god handling är och hur man kan vara en god människa. Hur lär man en dator att fatta goda beslut? Och vem avgör vad som är en god lösning på ett problem? Många svåra frågor uppkommer när vi använder artificiell intelligens i vardagliga situationer.

När man utvecklar program och forskar inom AI så stöter man ibland på svåra etiska frågeställningar. Vem är till exempel ansvarig för vilka beslut som AI-programmet tar? 

Vid etik-stationen på vattenhallen får besökarna några kluriga tankenötter som kanske inte har något ”rätt” svar. Sedan får man själv välja hur man resonerar, och kan också titta efter hur andra besökare har svarat!

Etiska frågor

Det finns mycket att fundera på efter hand som AI-systemen blir bättre. Klicka på frågorna så kan du läsa om några utmaningar som diskuteras.

Ett AI-system fattar beslut utifrån den data som vi människor har gett det för att träna på. Hur systemet tolkar denna data är inte alltid tydligt. Det behöver göras många tester innan det kan användas. Många politiker och forskare efterfrågar regler för hur detta ska gå till, framförallt för mer riskfyllda användningsområden. De menar att det är viktigt med transparens, så att vi kan lita på de AI-system som används.

Självkörande bilar använder artificiell intelligens för att kunna ta egna beslut i olika situationer.

Vill du åka i en självkörande bil som vid en nödsituation:

1. väljer att i första hand försöka rädda dem som sitter i bilen?

2. väljer att rädda så många människoliv som möjligt?

3. väljer att rädda så många barn som möjligt?

Artificiell intelligens används för att samla in data om dig och välja ut den information som just du ska se först på internet. AI används också för att göra fejkade filmklipp, samla in information och åsikter från stora mängder människor med mera. Dessa saker kan leda till att våra demokratiska rättigheter begränsas.

Vilket av följande alternativ passar bäst in på dig?

1. Jag är orolig över att det ska bli svårt att veta vilka nyheter som är sanna eller falska.

2. Jag är orolig över att det finns information om var jag har varit, vem jag känner och vad jag tycker, som kan hamna i fel händer. 

3. Ny teknik oroar mig inte. Jag litar på att det alltid används för ett gott syfte.

Det är fullt möjligt för ett AI-program att lära sig hur du uttrycker dig, vilka intressen du har och vilka åsikter du har genom att läsa dina inlägg på sociala medier. Även rörliga bilder och ljud kan användas. Utseende, gester och din röst kan imiteras. Detta betyder att ditt sätt att uppträda och uttrycka dig, efter din död, skulle kunna finnas kvar digitalt som ett hologram, en robot eller på sociala medier och prata med dina vänner och släktingar. Skulle du vilja det?

1. Ja, absolut.

2. Ja, men bara för mina närmaste vänner.

3. Nej, absolut inte. Jag tycker inte att detta ska tillåtas.

Bild. Hand som håller ett chip med texten ''AI'' på, robotarm i bakgrunden.

Forskning

Vid Lunds universitet forskas det om artificiell intelligens inom många olika ämnesområden. Det handlar om demokrati, sociala medier, robotar, självkörande bilar, medicinsk diagnostik, trafik, datorseende och mycket mer.
 

Forskningen kring artificiell intelligens går ständigt framåt, och innefattar idag en mängd olika ämnesområden. Lunds universitet är inget undantag, och många av våra forskargrupper arbetar med AI på ett eller annat sätt.

Läs gärna mer om Lunds AI-forskning på AI Lund (ny flik)

Bild. Människa som pekar på en skärm med grafik.

Bilder

Ett stort och viktigt användningsområde av artificiell intelligens är bildigenkänning. Datorprogram uppbyggda med neurala nätverk tränas genom att analysera bilder. Med människans hjälp lär sig programmet vilka bilder som är rätt och fel. Cancer eller inte? Katt eller hund? Glad eller ledsen? 

På Vattenhallen Science Center finns en station, BlockBreaker, där man får träna en AI att känna igen  kroppsspråk och styra ett spel. Så här gör man då:

  1. Tänk ut tre instruktioner som ska betyda höger, vänster och stopp. En instruktion kan till exempel vara att hålla upp en hand. 
  2. Ta sedan bilder med knapparna för att träna din AI.
  3. Ju fler bilder du tar för varje instruktion, desto bättre kommer din AI bli på att känna igen den. Det kan vara en fördel om bilderna inte är exakt lika.
  4. Tryck på Reset för att ta bort dina bilder och börja om.

Utmaning

När man tränat systemet kan man prova att styra spelet med bara grimaser eller låta-en kompis spela med sina bilder.

Medicin

AI är redan idag ett viktigt verktyg inom medicinsk teknik. Bildigenkänning används för att stötta läkare att ställa rätt diagnos, till exempel genom att känna igen brutna ben, eller skilja på olika sorters celler. 

Ett vanligt område för artificiell intelligens inom medicinteknik är klassificering av olika medicinska bilder. I detta spel illustreras en tillämpning där AI används för klassificering av skelettfrakturer på röntgenbilder. 

Till en början tränades algoritmer på att endast upptäcka benbrott, precis som i spelet. Numera har forskningen utvecklats till att AI:n ska kunna ge mer detaljerad information om frakturen och även gradera hur allvarlig den är. Detta kan sedan användas som underlag för att besluta vilken behandling som är lämpligast för patienten. Hittills är forskningen gjord på hand-, fot- och knäleder men förhoppningen är att liknande tekniker ska kunna utvecklas,  skalas upp och användas på fler typer av frakturer i framtiden. 

Att utnyttja AI för analys på denna typ av röntgenbilder, kan spara tid och undvika misstag baserat på den mänskliga faktorn. En ny fraktur registreras var sjunde minut i Sverige och det finns därför mycket att vinna på denna typ av algoritmer. 

AI kan också användas för analys av många andra medicinska bilder som vid diagnostik av Parkinsons sjukdom, karies och upptäckten av tumörer.

    Starta spelet och bestäm om varje bild visar ett benbrott eller ej.

    • Hur snabb är du?
    • Blir du snabbare om du provar en gång till?
    • Är du snabbare än ett AI-system?